varje dag, ett par gånger i timmen
Jag borde skriva en bok. "Hur du tappar bort viktiga saker som du snart kommer behöva igen". Jag är en mästare på det, jag kan tappa bort gaffeln på väg till munnen. Jag kan tappa bort bilnyckeln när jag sitter i bilen. Jag vet inte hur många gånger jag tappat bort mina glasögon när jag hållit dom i handen eller haft dom i sitt fodral i fickan. Är det alzheimer? Ungdomsdemens? Eller är jag bara så pass mycket geni att jag har för många bollar i luften, och de små sakerna i livet blir offer för vanlig tankspriddhet? Vad det än är så är det ganska störigt. Jag tror dessutom att det är genetiskt, min pappa är likadan.
Jag vet inte hur många timmar i livet jag spenderat på att leta efter saker jag förlagt. Nycklar, passerkort till jobbet, plånboken, busskort och glasögon. Hela mitt liv har jag jagat något som jag tappat bort. När jag bodde hemma kunde jag be min mamma hjälpa mig leta, hon var allvarligt oroad när jag flyttade. Jag vill inte ge henne rätt, men jag ösnkar mig ett rejält senilsnöre i julklapp.
Jag vet inte hur många timmar i livet jag spenderat på att leta efter saker jag förlagt. Nycklar, passerkort till jobbet, plånboken, busskort och glasögon. Hela mitt liv har jag jagat något som jag tappat bort. När jag bodde hemma kunde jag be min mamma hjälpa mig leta, hon var allvarligt oroad när jag flyttade. Jag vill inte ge henne rätt, men jag ösnkar mig ett rejält senilsnöre i julklapp.
Kommentarer
Trackback