it all started with a chair

Att sitta en hel natt på bio är speciellt. Gå in i salongen vid tolvsnåret på natten, varm i magen av glögg och med förväntan i bröstet på vilka filmer man ska få se. Man hittar sin stol, nummer 169 för min del. Den ser mjuk ut. Blå. Här kommer jag spendera följande sju timmar, denna stol är mitt hem och min borg. Ingen kan ta den ifrån mig, det är mitt nummer på biljetten.

Om två filmer av tre är bra får man väl anse det godkänt. Den första, ett kriminalthrillerdrama av David Cronenberg som heter We Own The Night var helt ok. Marky Mark liksom. Han är ju alltid sevärd. Vem minns inte Basketball Diaries och Boogie Nights liksom, från det glada nittiotalet. Ha. Den andra bra filmen var Juno. Helt fantastisk. Välspelad, välskriven, intelligent och rolig. Underbara karaktärer. Jag vill gifta mig med Juno. Om det inte vore för att jag skulle vara rädd för henne så skulle jag friat på stående fot. Den sista, nåt disneydravel är inte ens värd att nämna. Skit. Jag ville sova, men de artonåriga brölkillarna i salonghörnet och det spontana sjungande som verkar vara stående inslag i disneyfilmer gjorde det omöjligt. Jag ville kasta frätande syra i ansiktet på ekorren. Och på brölkillarna.

Sällskapet gjorde sitt till upplevelsen, mycket angenämt! Tack ska ni ha allihop. Min förkylning blev också lycklig och galopperade, kan tänkas att två timmars sömn på.. nu 30 timmar, har resulterat i något försämrat immunförsvar. Jag mår kasst helt enkelt, ska försöka sova ett par timmar.

Fuck off and die.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback