LOVE SAVES THE DAY

Jag hade en jättekonstig dröm inatt, där jag fick ångest och blev ledsen över att jag hade spelat tevespel hela julafton och missat att åka hem till mina föräldrar för att se Kalle Anka. Egentligen är väl drömmen inte så konstig, om jag tänker efter. Den handlar antagligen om att jag tycker att jag påbörjar en massa saker jag inte har tid att avsluta och att jag utlovar att jag ska göra saker som jag sedan blir tvungen att rainchecka eftersom jag har en miljon (till synes) onödiga saker att göra och därför inte hinner. Eller inte prioriterar. Fan, en alldeles för klarsynt dröm. Jag tycker inte om aha-upplevelser jag inte bett om.

Drömmen var trots det underhållande. Jag hade (som vanligt) ont om pengar att köpa julklappar för, så jag hade bestämt mig för att jag skulle skriva och spela in en sång till mina nära och kära i julklapp. Jag minns inte vilken melodi jag skulle använda, men det var en klassisk barnsång i alla fall. Texten var fantastisk. Svulstig. Barock. Min kärlek till kvinnorna var som vinden och vattnet osv, helt sjukt stort. Jag önskar att jag mindes mer om melodi och text, i så fall skulle jag spela in den på riktigt.

Mer ordentlig verkstad och mindre ambivalens. Det är dagens visdomsord.