LOVE SAVES THE DAY

Det har varit en lång helg, som nu är slut. Inte skönt att den är slut, måndagar är aldrig mysiga whatsoever däremot är det bra för min ekonomi att den är slut. Debaser i fredags, Play Paul lirade skivor och jag och Fia och Carro var där och bängfulla, men snygga. Dyr jävla taxiresa hem, men det var det värt. Vaknade på morgonen av att nåt mongo i lägenheten ovanför sitter och typ trummar i golvet. Klapp-klaklappklapp-klapp, bedrövligt för huvudvärken. Fia och Carro viskar ute i vardagsrummet, "men vi blev inte utslängda.. väl?" , det kändes att det var längesen vi varit så fulla att vi fått minnesluckor. Men det är kanske så här det ska vara, jag orkar inte vara minnesluckafull varenda helg längre.

Resten av helgen har spenderats i lugn. Fia hade dragit ihop till schlagerafton i lördags och det var trevligt, men åtminstone jag var alldeles för schlak för att orka bli begeistrad av HBT, tjocka "folkkära" gladcepen som sjunger om samba sambero (vilket inte ens betyder nånting.. ) eller glam och papiljotter och ja, allt som har med svensk eurovision att göra. Jag hejade på catch the moon-stefan, men han gick inte vidare. Som vanligt borde inte allmänheten få rösta, eftersom allmänheten oftast har så jävla fel.

Åt årets första semla igår. Det är gott ungefär en tugga, sen får man kväljningar.