slut nu
Det som kallas nolle-p, eller nollning i folkmun, är nu för min del över. Det har varit fantastiskt roligt, jag har lärt känna massvis av grymma snubbar och snubbor och jag tror definitivt att jag kommer trivas här ett tag framöver. Igår var det stor avslutning med buller och bång och billig sprit och som traditionen bjuder så var vi alla karate. Jag har lite minnesluckor här och där, kan verkligen inte redogöra för alla minuter av kvällen men jag minns att jag såg en tjej ur lärarsektionens styrelse försöka åka skateboard på en liten vagn som vanligtvis används för att frakta runt bord på. Eller så kommer jag bara ihåg det för att jag sett det på bild. Kul var det vilket som, vansinnigt kul.
Vad som var mindre vansinnigt kul var att när jag, full och glad i hågen cyklade tillsammans med typ 25 andra på väg till efterfest blev jag påkörd bakifrån av ett dumpucko till cyklist som typ turbocyklade mitt i natten. Han skulle köra om oss, som cyklade fyra pers i bredd på en cykelbana. Trångt, med andra ord. Han hade ingen ringklocka utan trodde väl att han skulle lyckas smita förbi men han körde typ rakt in i mig och jag ramlade och slog i ansiktet i asfalten. Skönt. Folk trodde att jag fått hjärnskakning eftersom jag blev alldeles sleepy och illamående och ringde en taxi som körde mig till Linköping lasarett. Haha. Där konstaterade doktorn att jag hade 1,3 promille alkohol i blodet och att jag antagligen skulle må jättebra bara jag åkte hem och sov ruset av mig. Sagt och gjort, och jag vaknade i morse med världens skrubbsår och svullnad på vänster sida av ansiktet, men jag mår bra. Mina glasögon mår däremot mycket sämre, men jag tror att jag kan få dom lagade.
Nolle-p har varit jättekul och ifall det är nån som läser detta och som ska åka iväg och plugga på ett universitet som har organiserad nolleverksamhet så är mitt tips från coachen att vara med så mycket du bara kan, du lär känna så många nya och roliga personer och det blir, med risk för att låta pretentiös, ett minne för livet.
Imorgon, eller senare idag typ, så kör min älskling upp för sitt körkort. Jag hoppas och tror att hon kommer klara det, bara hon tror på sig själv. Lycka till hjärtat.
Vad som var mindre vansinnigt kul var att när jag, full och glad i hågen cyklade tillsammans med typ 25 andra på väg till efterfest blev jag påkörd bakifrån av ett dumpucko till cyklist som typ turbocyklade mitt i natten. Han skulle köra om oss, som cyklade fyra pers i bredd på en cykelbana. Trångt, med andra ord. Han hade ingen ringklocka utan trodde väl att han skulle lyckas smita förbi men han körde typ rakt in i mig och jag ramlade och slog i ansiktet i asfalten. Skönt. Folk trodde att jag fått hjärnskakning eftersom jag blev alldeles sleepy och illamående och ringde en taxi som körde mig till Linköping lasarett. Haha. Där konstaterade doktorn att jag hade 1,3 promille alkohol i blodet och att jag antagligen skulle må jättebra bara jag åkte hem och sov ruset av mig. Sagt och gjort, och jag vaknade i morse med världens skrubbsår och svullnad på vänster sida av ansiktet, men jag mår bra. Mina glasögon mår däremot mycket sämre, men jag tror att jag kan få dom lagade.
Nolle-p har varit jättekul och ifall det är nån som läser detta och som ska åka iväg och plugga på ett universitet som har organiserad nolleverksamhet så är mitt tips från coachen att vara med så mycket du bara kan, du lär känna så många nya och roliga personer och det blir, med risk för att låta pretentiös, ett minne för livet.
Imorgon, eller senare idag typ, så kör min älskling upp för sitt körkort. Jag hoppas och tror att hon kommer klara det, bara hon tror på sig själv. Lycka till hjärtat.
Kommentarer
Trackback