LOVE SAVES THE DAY

Äh. Jag börjar bli förkyld. Vaknade upp med dunkande huvud och häpnadsväckande ont i halsen. Var inte beredd på det, trots att min bror haft halsont länge och allt jag gjort senaste veckan har varit att hänga med min bror. Should have seen it coming. Gårdagens fylla gjorde säkert sitt till påskyndandet av mitt insjuknande, särskilt med tanke på att jag fick företa mig ett par kilometers promenad vid tvåsnåret inatt med ett par hotshots innanför västen. Kallt och vingligt var det. Dock så var det en angenäm afton, kul att träffa gamla vänner och göra några nya bekantskaper. Jag har inte spelat krona sen högstadiet, men igår var det dags. Spelade mest med tobbes lillasyster tove och eftersom jag är en gentleman så tog vi bort straffregeln. Jag är ju en good guy.

Jag är trött på ensamma nätter nu. Vill inte längre vakna med föraningar om att något är fel och förvirrat undra varför inte amanda ligger bredvid. Inte sakna mer. Visst är det bra att längta då och då men att bara minnas hur hennes hår luktar, bara föreställa sig hur hennes kropp passar med min och enbart tänka mig hur hennes leende får mig att le - det är inte ens i närheten av hur det är och kan vara. Tur då att jag får träffa henne imorgon och jag tänker inte bry mig om ifall regnet öser ner när vi åker ut i skärgården, jag kommer vara nöjd.