den vanliga melankolin

Jag vill inte. Barnsligt, jag vet. But still. Jag vill inte längta efter någon. Jag pallar inte sakna någon. Jag har inte tid att vara beroende av någon, har ingen lust att behöva någon, trots att lust är det enda jag jag har nu. Jag står inte heller ut med tanken att någon skulle sakna mig, vilja ha mig och tänka på mig när jag inte finns i närheten. That's just no-no. Det värsta vore nog om jag skulle behöva känna mig behövd, bara för att jag är jag. 

Jag har ett drag av notorisk lögnaktig jävel

Jag avskyr verkligen att vem som helst kan läsa det här. Varför publicerar jag det då, är den naturliga frågan. För att jag lever på gränsen. Living on the edge baby. Eller för att jag egentligen är gjord av stål, stålmutto, och ingenting bekommer mig. Mina känslor är inneslutna av ett så kompakt skal av superduperstål att det skulle behövas något alldeles extra för att komma igenom det.

Snälla. Var det där alldeles extra som jag hoppas att du är. 

en nörds betraktelser

Jag är ju nörd. Jag är det, jag skäms inte över det och jag skulle sannerligen inte vilja vara något annat. Jag gillar att gräva ner mig i diverse mer eller mindre nödvändiga ämnen och sen lära mig så mycket jag kan. Men nördigheten till trots är jag en rastlös och utåtriktad själ som är otacksamt välsignad med förmågan att lära mig snabbt och enkelt, men bara till en viss gräns. Börjar det jag för tillfället nördar med bli långtråkigt byter jag ut det till något som ännu är outforskat. Behöver thrillen, om ni nu kan förstå att man kan få thrills av att vara nörd. Vi är inte oförmögna till känslor bara för att vi kan saker.

Det går igen i kvinnor, statsskick, mat, konst, musik, datorer, kläder, whatever. Jag kan litegrann om väldigt mycket saker. Är det något jag inte kan något om så blir jag irriterad och nördhjärnan (jo den finns, snett uppåt innåt från örsnibben) tar över och tvingar mig att samla information och läsa fakta. Bortsett från fysik och matematik möjligtvis. Är löjligt kass på ekvationer och lagen om rörelse och blaha blaha. Jag blir inte intresserad. Får ingen thrill.

Med kunskap kommer ifrågasättande. Jag kan t ex inte förstå hur folk kan tycka om Mark Knopfler på scen. Ni vet, killen som spelar gitarr "som en gud" i Dire Straits, det där gamla bandet. Han är ju typ ikonförklarad. Såg en livevideo med dom idag, jag satt och okynnesnördade mig med att ladda ner livevideos. Var inte meningen att få ner Dire Straits, men så blev det. Och jag blev amazed över hur dom såg ut. Visst han kan spela gitarr. Rätt bra. Men han är ju en maskin, för mycket nörd och för lite soul. Dire Straits är typ motsatsen till soul. Han spelar med fingrarna istället för plektrum (respekt) och fantastiskt snabbt och läskigt säkert. Odistat för det mesta. Sinnes. Men. Han står ju bara där, som ett skåp, gungar lite lätt fram och tillbaka med munnen halvöppen, ibland suckar han lite lätt och kollar över axeln. Totalt ointresserad av groovet, ingen energi, ingen känsla. Ingen soul. Förbannat trist. Nästa gång jag ska städa och sätter på Sultans of Swing, slå mig i skallen med James Brown-boxen som skräpar under mitt skrivbord. A little less nördisation, a little more action, please.

listan

Ditt namn: Mattias Erik Ivar Hjelm
Din ålder: 22
Födelsedag: 28 maj
Syskon: tre, en äldre syster och två yngre bröder

Hårfärg: ljus.. brun
Ögonfärg: grönblåish
Skostorlek: 43

Förhållanden:
Vem är din bästa vem? dött lopp mellan pk och martin
Har du en pojk/flickvän? nehej
Hur länge har ni varit ihop? doh?
Hur långt va ditt längsta förhållande? två år
Vem kysste du senast? hemligt.

Grejer:
Var shoppar du helst?
www.juno.co.uk
Har du några tatueringar eller piercings, och isåfall hur många? inte en enda
Hur många skor har du? ett gäng
Hur många par byxor har du? ett större gäng

Favoriter:

Färg: tungt grå. eller orange
Mat: pasta
Killnamn: jesus
Tjejnamn: tequila
Ämne i skolan: foto
Klädesplagg: jeans
Sport: well jag utövar ingen. men jag dricker öl till fotboll
Musik: electrojunkie. popnörd. rockråtta. kan inte va utan soul.
Fras/Mening/Uttryck: fisk?
Raggningsreplik: ha! my lips are sealed.

HAR DU NÅGONSIN...
Snusat? oja
Rökt? ush ja
Hoppat bungee jump? inte än
Brutit mot lagen? hm
Fått dig själv att kräkas? tror det
Nakenbadat? dom kallar mig näcken
Varit kär? totally
Börjat gråta för att få som du vill? inte min style

EXTRA GREJER:
Tar du droger? beroende av ljud
Vad använder du för shampo? det bästa
Vad är du mest rädd för? mörkret. döden

Tio första:
Första bästa kompis: gurra
Första bil: pansarjettan
Första kärlek: ha! en av tvillingarna på dagis, minns inte vem
Första husdjur: carmen. en svart katt.
Första semester: bilsemester i europa
Första jobb: trädgårdsskötare
Första köpta skiva: hemligt
Första riktiga kärlek: ah..
Första konsert: black sabbath i globen


Nio sista:
Sista alkoholdrycken: som jag drack? efter-jobbet-öl igår
Sista bilfärd: hem från kista galleria..
Sista filmen du såg: you me & dupree
Sista ringda telefonsamtal: till mamma. hm
Sista bubbelbadet: minns ej
Sista spelade cd: four tops soul legends
Sista kyss: hemlis
Sista gången du grät: en vecka sen
Sista måltiden: frukost

Åtta har du nånsin:
Dejtat en av dina bästa kompisar? definitionsfråga
Blivit arresterad? hm
Blivit kär vid första ögonkastet? jag trodde det
Varit på TV? lokalteve baby
Fått ditt hjärta krossat? jag krossar hjärtan, inte tvärtom
Sagt att du älskar någon utan att mena det? ja 
Haft ett one night stand? amen kanske
Busringt till nån? har inte alla?

Sju saker du har på dig:
1. cardigan
2. tisha
3. jeans
4. kalsonger
5. strumpor
6. bälte
7.

Sex saker du gjort idag:
1. sovit
2. ätit frukost
3. klippt mig
4. shoppat upp lönen
5. dansat till musiken i mitt huvud
6. inte velat åka till jobbet

Fem favoritsaker (Ingen speciell ordning):
1. min skivsamling
2. svart te
3. min gitarr
4. stoppa ut huvudet genom bilfönstret i farten
5. titta på folk

Personer du kan berätta allt för:
pk och martin. typ gud.


Tre val:
Svart eller vit? svart tror jag
Sommar eller vinter? men sommar
Choklad eller chips: chips

Två saker att göra innan du dör:
1. ge ut en skiva
2. få barn

En sak du ångrar:

1. jag skulle köpt ekologisk mjölk istället..


hellsongs

Mina planer att åka till småland nästa helg och hälsa på mina vänner (har upptäckt att flera klickar av vänner har förflyttat sig till den avkroken av landet, vad finns det att hämta i småland som jag missat?) har gått om intet. Lika bra det. Putte kommer hem istället. Han ska premiärvisa sin flickvän för sin familj, hon har ju adrig varit i stockholm. Dude. Aldrig varit i stockholm.

Om ni söker efter lite mellow akustisk musik med hårdrocksförlaga så är hellsongs ett bra alternativ. Dom är bra. Kolla in
www.hellsongs.com

biologi

Jag har uppmärksammat det faktum att jag är (eller har snarare blivit) elitist. Jag jobbar deltid i en ica-butik där jag bl a sitter i kassan rätt så ofta och där, får jag utlopp för min elitistbiologi. Särskilt när det gäller förmåner. Ni vet ju hur det är, många försöker snika åt sig påsar när det ska betalas, man väntar till köpet är genomfört och så, ganska genomskinligt teatraliskt så kommer det ett "ah, jag glömde ju påsar.. kan jag ta?". Det är här elitismen sätter in. Har jag under den minut eller nåt det kan ha tagit från det att jag säger hej tills att jag säger var det bra så? fattat tycke för personens stil, sätt, utseende eller whatever så får hon/han påsarna gratis. Har jag inte det får dom betala. Inget jag är direkt stolt över kanske, det är väl inget eftersträvansvärt personlighetsdrag. Men jag står för det. Och jag titulerar mig gärna som en relativt god karaktärskännare, så, om du får betala för påsen i min kassa kanske du borde gå hem och rannsaka dig själv.

skelögd

Hej bloggen. Jag har ett problem. Eller ett problem vet jag inte, men något jag undrar över. Det är så att jag brukar föra diskussioner med mig själv. Inte högt, utan tyst inuti mitt huvud. Men bara för att ingen annan hör dom betyder inte det att det på något sätt går lungt till. På senare tid har diskussionerna börjat urarta mer och mer, det började med svidande sarkasm och nu förekommer hot. Våld sägs ha förekommit, med det är inte bekräftat. Diskussionerna kan gälla vadsomhelst, från att jag söker definitionen av ett ord till vem som borde åka ur idol och att jag kanske borde ringa hon tjejen jag drömt om varje natt i tre veckor nu. Vad ska jag göra? Jag vill ju inte sluta tänka.
MVH/
       en tänkare

Svar: Håll käften innan jag klappar till dig.


lady in red

Var ute och slirade en stund inatt på gator, torg och nattklubbar i Stockholm stad. Eller i Stockholms kommun, som galningen på 100 höjdare skulle propsat på. Man får tydligen inte säga stad, kommun heter det. Whatever. Var på ett ställe som heter Kjellsons på birgerjarlsgatan, och tilllåt mig säga detta: Låt mig aldrig bliva stur! Det var personalfest med, läs och kräks, åttitalstema för flickorna och pojkarna på canal+, kickoff typ. Stelare tillställning får man leta efter. Jag och dannemannen var väl något av en frisk fläkt, han med sin enorma knallgula hiphoppiké-tröja och jag var den enda med slitna jeans hängande på höfterna. Det kan ha berott på åttitalstemat. Anyways, vi var där för att checka in jockeyn, en trevlig kille som tydligen kommer från samma förort som vi och som lirade på ganska bra. Men sekunden han slutade spela svenska hits a la rix FM så gick alla därifrån. Han dängde på chaka khan, michael jackson, kool and the gang och the whispers (and the beat goes on ni vet, den som inte gillar den borde.. kolla upp nåt). Han kämpade. Men så fort det inte var svenskt, gick folk. Han spelade en låt med Carola för att locka dem tillbaka, för att sedan spela nåt civiliserat, typ prince, men.. folk var inte på humör. Trist. Det kunde artat sig till en trevlig tillställning, men publiken sög. Torra, inskränkta och fega. Tre ord för att beskriva kundklientelet.

Kvinnan i röd kort klänning var dock kvällens behållning. Hon var den enda som dansade när ingen annan gjorde det. Desperationen lyste dock i hennes blick, hon hade fan bestämt sig för att kapa och allt annat var misslyckande. När vi gick skankade hon med en långhårig asiatkille till could you be loved. Hoppas det gick hela vägen.

Nej. Stockholm har blivit kallt.

kryper till korset

Jag har alltså startat en blogg. Det var på tiden, jag känner mig efter. Nuförtiden har ju alla en, har man ingen så saknar man något och att sakna är ju att fattas. Mig skall inget fattas, så jag klickade in mig på blogg.se för att se till att jag slutade fattas och började finnas. Känns bra hittills. Här ska det skrivas om det jag tänker på, det som händer och det som kanske händer. Läs och fröjdas.